Det har varit stressigt, men lungt. det har varit flyt. Imorgon, idag, i övermorgon. Folk har kommit och gått, så har även kylan. Jag har kommit och gått. Tänkt och otänkt. Men nu sitter jag här och borde göra allt och helst rädda världen. På en måndag. Solen lyser på isflaken i det stilla vattnet och El Perro del Mar förskönar stressen och ostressen. Jag behöver en liten liten gnista. Av något otroligt. Inatt drömde jag något sådant. Något som fick det att irra. Frågan är bara vad?
Men lovet har ändå friat mina tummar. På ett bra sätt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar