Januari

Sista Januari, sådant vi kalla vinter. 15 grader åt helt fel håll. Sju lager kläder på kroppen och bitande kyla. Hala uppförsbackar och äventyrsfärder. Kioskromaner på engelska. Kyrkkaffe. El Perro del mar. Te. Fina vänner. Dagar som försvinner och dagar som aldrig tar slu.t. Är det sånt vi kallar vinter. Eller bara livet? Kallt är det iallafall. 

Mot veckanummerfem.

Helger

Helger som är alldeles för korta. Men alldeles för långa. Rastlös. Men avslappnad. Jag borde vara synonym till ambivalent. P3 Guld galan. Var fantastisk och spontan, det var en härlig tisdag, med bra människor. Veckan fortsatte något stressande, med en eller flera hjärtattacker och mer eller mindre panik. Men sköna kvällar och ett och annat seriöst samtal. Nu är helgen här och idag gör jag absolut ingenting. Jag tänker på Haiti, tänker på alla som inte gör det och tänker på att det finns så mycket mer. Tänker på ändamål. Är allmänt. Ambivalent.

Lycka

Imorgon är det P3Guld, galan man alltid har velat gå på. Galan man har bänkat inför på lördagen och önskat att man varit där. Men nej, inte denna lördagen. Denna lördagen kommer jag att se den för andra gången. För imorgon tisdag kommer jag sitta där på skitkassa platser på rad R med världens bästa människor och bara älska läget. Även ifall det kostar lika mycket som ett par billiga jeans, ifall man skall lyssna på Amanda. Men det skall bli så oerhört, helt fantastiskt, sjukt, dunder roligt!

Nyårslöften

Löften skall hållas, mitt nyårslöfte var i år 2010 att skapa många bra minnen. Jag tycker att det börjar bra när jag och amanda en vanlig lördagseftermiddag träffas i ett minusgradigt Göteborg. För att hitta på Något roligt. Ingen visste vad.

Det blev ett besök till Rösshka museet, vi fortsatte till konsthallen till en aningen too homosexuell utställning för att vi skulle känna kraften, men ändå häftig. Vi styrde stegen mot järntorget och hamnade på Pustervik. The place to be. hundrafyrtio minuter musik, varav säkert hundra var hårdrock, emo, kalla det vad du vill så länge det är hårt. Men det var roligt. För jag var där med Amanda. Vi headbangade och älskade de två banden som inte var så hårda. Speciellt dem som hade en väldi massa instrument och en väldi massa känsla. Ja. Det var helt klart en minne för arkivskåpet i huvudet som vid årets slut skall vara alldeles överfullt. För ja. Det börjar bra, och det är sånt vi gillar!

Tillfreds

Igår var jag sådär härligt förnöjsam och så där barnsligt trött så att hela världen bara alltid ler. För man orkar inte fundera ett endaste dugg. Och det är så underbart skönt. Att ha hjärnan avstängd. När veckans trötthet och osovande timmar bara faller över en som ett stort färgglatt lapptäcke eller som att man flyger iväg i tusen färglada ballonger. Jag gillar stora färglada lapptäcken eller en väldig massa ballonger. Det är så härligt när man är tillfreds med världen.

Återigen

Återigen är det vardag på Öckerö. Men det känns ovanligt bra och lite föränderligt. Och det är lite det jag gillar. Och bara vara. Snart bär det av till en utav mina favorit-bara-va-kompisar och fira hennes nyvunna myndighet.

2010

känns livet lättare.

Ord

Det har varit stressigt, men lungt. det har varit flyt. Imorgon, idag, i övermorgon. Folk har kommit och gått, så har även kylan. Jag har kommit och gått. Tänkt och otänkt. Men nu sitter jag här och borde göra allt och helst rädda världen. På  en måndag. Solen lyser på isflaken i det stilla vattnet och El Perro del Mar förskönar stressen och ostressen. Jag behöver en liten liten gnista. Av något otroligt. Inatt drömde jag något sådant. Något som fick det att irra. Frågan är bara vad?

Men lovet har ändå friat mina tummar. På ett bra sätt