2011 händer. Tiden tickar på. Livet består. Det går upp det går ner. Det börjar det slutar. Dagarna till ett stort slut kan räknas på händer och fötter. Det närmar sig och ingenting blir som man tror. Man hoppas. Det blir något helt annat. Det blir verkligt. Verklighet. Och jag är överallt, på bägge sidor. Sammansatt och spridd över hela världen. Allt jag vill är andas. Men inte ensam. Tillsammans. Längtar efter slut men inte början. Början av ensam. Början av vad man vill, när man inte vet vad man vill. När ingen säger något. Och du skall lyssna till ditt hjärta. Vad händer då? Vill man verkligen lyssna?
Tänk om man lyssnar på tok för hårt.